Skogsträdgård och livsmedelsskogsbruk

Skogsträdgård, även kallat food forestry, är en hållbar och ekologiskt sund metod för att odla ekosystem som producerar livsmedel.

Denna permakulturmetod blir allt populärare över hela världen för sin förmåga att skapa motståndskraftiga landskap som ger mat, skydd och biologisk mångfald. I den här artikeln kommer vi att utforska termens ursprung, skillnaderna mellan "matskogar" och "skogsträdgårdar", själva konceptet och ge ett verkligt exempel.

Ursprunget till skogsträdgårdar och matskogar

Begreppet skogsträdgård går tusentals år tillbaka i tiden och har sitt ursprung i inhemska jordbruksmetoder över hela världen. I modern tid har det fått en framträdande roll genom den brittiska trädgårdsodlaren Robert Harts arbete, som förespråkade inrättandet av livsmedelsproducerande ekosystem som efterliknar naturliga skogar.

Termerna "matskog" och "skogsträdgård" används ofta synonymt, men de har subtila skillnader. "Food forest" betonar främst produktionen av mat i ett skogsliknande ekosystem, medan "forest gardening" syftar på den bredare praktiken att odla ett mångsidigt och motståndskraftigt ekosystem med fokus på fleråriga växter, inklusive de som ger mat, medicin och andra resurser.

Watering a medlar tree during the PDC at Beyond Buckthorns
Watering a medlar tree during the PDC at Beyond Buckthorns
Planting a Food Forest during the PDC at Beyond Buckthorns
Planting a Food Forest during the PDC at Beyond Buckthorns

Konceptet med skogsträdgård

I grund och botten är skogsträdgård en permakulturmetod som efterliknar strukturen och funktionen hos naturliga skogar för att skapa motståndskraftiga och produktiva ekosystem. Detta uppnås genom att införliva olika lager av vegetation, inklusive:

  • Trädkronor: Stora frukt- och nötträd som bildar det översta lagret i trädgården och ger skugga, livsmiljö och mat.
  • Underliggande träd: Mindre träd och stora buskar, ofta med frukt, nötter eller annat ätbart.
  • Buskar: En varierad blandning av frukt- och bärproducerande buskar.
  • Örtartat skikt: Ätliga örter och medicinalväxter samt växter som lockar till sig nyttiga insekter.
  • Marktäckare: Lågväxande växter som hjälper till att hålla kvar markfuktigheten, undertrycker ogräs och utgör livsmiljö för nyttoorganismer.
  • Rotlager: Växter med ätliga rötter, knölar eller rhizomer.
  • Vertikalt skikt: Klätterväxter och vinrankor som växer på träd eller andra strukturer och utnyttjar det vertikala utrymmet.

Ett exempel på skogsträdgård

Ett anmärkningsvärt exempel på en framgångsrik skogsträdgård är Martin Crawford's Agroforestry Research Trust i Devon, Storbritannien. Denna skogsträdgård på 2 hektar grundades 1994 och visar potentialen för livsmedelsskogsbruk i tempererade klimat. Här finns över 500 ätbara växter, bland annat frukter, nötter, grönsaker och örter, samt växter som ger medicin, fibrer och livsmiljöer för vilda djur.

Denna skogsträdgård visar fördelarna med att använda en skogsträdgårdsstrategi, till exempel ökad biologisk mångfald, förbättrad markbördighet, minskad erosion och förbättrad vattenhantering. Genom att integrera principerna för permakultur och skogsträdgårdar har Agroforestry Research Trust skapat ett hållbart och produktivt ekosystem som fungerar som inspiration för trädgårdsmästare och markförvaltare över hela världen.

Ett annat exempel är Stephen Barstows gård i Norge. Du kan hitta en presentation om hans plats på hans PermaPuheet-föreläsning med titeln i 80 växter runt om i världen. Han är mest känd för sin sallad som består av 538 sorter och för att ha gjort Hablitzia tamnoides känd för oss.