Historia
Permakultur, ursprungligen sammansatt av orden permanent jordbruk, har sina rötter - naturligtvis i jordbruket. Det började som en syntes av traditionella metoder med innovativa idéer och kombinerade gammal kunskap med den moderna vetenskapens upptäckter. Målet var att ”skapa system som är ekologiskt sunda och ekonomiskt livskraftiga, som tillgodoser sina egna behov, inte exploaterar eller förorenar och därför är hållbara på lång sikt”. (Bill Mollison)
Termen permakultur har sitt ursprung i 1970-talet med de australiensiska ekologerna Bill Mollison och hans doktorand David Holmgren. De samlade universella etiska principer, koncept och metoder som härrörde från ekosystem, ursprungsbefolkningar och andra tidstestade metoder för att skapa hållbara mänskliga bosättningar och institutioner.
Senare, på 1980-talet, för att lära ut etik, principer och grunder för permakultur, kom dess grundare att utveckla och etablera kurser, kallad PDC (Permaculture Design Certificate Course).
Permakultur finner paralleller med naturligt jordbruk, som sprids av japanska Masanobu Fukuoka. Permakultur inspirerade olika sociala rörelser mot mer socialt rättvisa och ekologiskt hälsosamma liv. Permakultur användes till och med för att utveckla sådana rörelser som till exempel Transition Towns, som initierades av permakulturisten Rob Hopkins.
Permakultur i Europa
Permakultur tog sig till Europa på 1980-talet. Det blev allt populärare för sitt budskap och sin livsstil och många europeiska entusiaster började samlas i sina respektive områden. Till exempel i Storbritannien runt 1983 började de första grupperna att samlas, dela och diskutera permakultur.
Sedan dess har rörelsen spridit sig runt om i Europa och nått många nivåer i samhället. Numera har nästan alla länder i Europa sina egna permakulturgrupper, föreningar och/eller institut.
Det ska sägas att långt innan permakultur blev ett ord och ett fenomen, använde och tillämpade flera kulturer genom tiderna redan delar av vad det representerar och var medvetna om balansen med naturen som människor behöver för att uppnå ett bättre liv och det kreativa tillvägagångssättet för det. I modern tid finns det även i Europa många exempel på individer som hade ett perspektiv som liknar permakultur, till exempel Sepp Holzer i Österrike eller Charles Herve-Gruyer i Frankrike.